Hur hanterar jag ett dubbelliv?

[Pink Banopo]

Mina föräldrar tror inte på sex innan giftemål, att man ska dricka alkohol och ha en pojkvän om inte hen är i samma religon.
Jag flyttade till universitet och har nu en icketroende pojkvän på 3år. Jag vill gifta mig med hen men mina föräldrar och släkt kommer aldrig vilja prata med mig mer och prata skit bakom ryggen på mig. Jag älskar min familj, det är riktigt fina människor! Men pga kulturen så är det jag gör oacceptabelt. Hur kan jag gå till väga? (Hen vill inte konvertera och min familj kommer inte ändra åsikt.)

Låter väldigt knepigt! Är inte själv troende och därför tänker jag att den här pojkvännen kanske kan konvertera för din skull ändå? Alltså är det så himla allvarligt? Jag hade lätt kunnat konvertera till vilken religion som helst om det här var förutsättningarna min partner hade. Varför vill den inte – om du vill säga? <3

[Pink Banopo]

Hen känner bara att de skulle leva i en lögn. Att eftersom de inte tror så vore det kränkande mot religoner att konvertera…

Men jag vet bara inte hur länge till vi kan hålla det hemligt, och att jag alltid måste ha två bostäder för att föräldrarna har någonstans att hälsa på och en där min partner och jag lever. Det blir ekonomiskt och psykist påfrestande.

Ah, vad synd! Tänkte annars att han kunde plocka russinen ur kakan i religionen. Se det som något spännande. Ta det hela med nyfikenhet. Vara öppensinnad. Man behöver ju inte överdriva i hur man utövar sin religion heller utan mer som sagt intressera sig för läran. Nu blir det ju i stället så att du lever i den här lögnen sedan tre år tillbaka. Och det kan man ju också tänka sig är en smula kränkande emot släkten och religionen ur det andra perspektivet. Som du säger med två bostäder och ett dubbelliv låter enormt krävande! Ett heltidsarbete. Men det är klart, har han sagt nej så är det ju ett nej. Tuff situation!